Ätstörningar

Vem som helst oavsett kön och ålder kan drabbas av en ätstörning. Den som är drabbad kan vara normalviktig, underviktig, överviktig eller utåt sett se både vältränad och välmående ut. Det är alltså inte utseendet som avgör om man har en ätstörning eller problem kring mat och kropp, det är hur man mår och hur det påverkar livet. Det är viktigt att understryka eftersom mörkertalet bland personer med ätstörningar är stort, inte minst bland män. Dessutom kryper ätstörningar allt längre ner i åldrarna och drabbar alltfler unga, idag även barn.

Olika typer av ätstörningar

Hetsätningsstörning – Hetsätning utan kompensatioriskt beteende (som exempelvis kräkning eller annat). Många med en hetsätningsstörning upplever detta som ett slags matmissbruk. Hetsätningsstörningen kan leda till övervikt och det är inte ovanligt att överviktiga personer med denna typ av ätstörning sökt hjälp men inte fått rätt hjälp och blir kvar i sin ätstörning. Diagnosen kallas även BED (som är en förkortning av engelskans binge eating disorder).

Ätstörning UNS – UNS står för ätstörning utan närmare specifikation. Diagnosen benämns även som ospecificerad ätstörning. Symptomen vid UNS kan vara liknande symptomen vid anorexi eller bulimi, men inte i sådan omfattning att kriterierna för att någon av de två ätstörningarna är uppfyllda.

Bulimi – Hetsätning följt av kompensation genom kräkning, laxermedel, osv. Diagnosen kallas även bulimia nervosa.

Anorexi – Självsvält ofta i kombination med mycket träning. Diagnosen kallas även anorexia nervosa.

Ortorexi – En ohälsosam fixering vid nyttiga livsmedel i kombination med tvångsmässig träning. För en utomstående kan det vara svårt att identifiera ortorexin eftersom personen i fråga ofta uppfattas som vältränad och välmående. Men om man ser till personens insida kan men genom tester upptäcka en rad försämrade värden och dessutom mår personen ofta mentalt väldigt dåligt. Depression, ångest och tvångsmässighet är vanligt hos den drabbade. Ortorexi är formellt sett idag inte en ätstörning eller psykiatrisk diagnos enligt sjukvården, men för den som är drabbad är det en allvarlig sjukdomsbild och den som är sjuk behöver ofta hjälp att blir frisk. Experter ser en stor ökning av ortorexi i Sverige idag.

Ätstörningar kan ändras över tid. Exempelvis kan anorexi med tiden utvecklas till bulimi, osv. Oavsett vilka symptom man har och hur långt det gått är det bra att söka hjälp om man mår dåligt.

Till dig som är sjuk eller mår dåligt

Att leva med en ätstörning kan vara som att befinna sig i ett privat helvete. Tankar på mat, kropp, vikt och ångest kan vara ständigt närvarande. Men det går att bli frisk och fri, och det är inte något som bara vissa kan bli, alla kan bli friska, du också. Däremot kan resan mot tillfrisknande och vad som krävs för att man ska bli frisk se olika ut för olika personer och ta olika lång tid. Gemensamt är att det måste finns en insikt om att man är sjuk eller behöver hjälp och att man vill bli frisk. Men att vilja bli frisk är inte detsamma som att man känner att man klarar av det. Tvärtom kanske du har försökt förändra ditt beteende och dina tankar många, många gånger för att du mår dåligt, har ångest men känner att du bara ”misslyckas” och helt tappat tron på att du någonsin ska kunna förändra din situation. Det positiva är att du har kommit så långt att du i alla fall har en insikt om att du är sjuk (för utan insikt är en förändring inte möjlig) och du dessutom är bredd att ta hjälp och har en vilja att påbörja din resa mot ett friskare och friare liv, ja då är du redan på god väg. Lita på mig, det går, jag lovar!

Vilken hjälp kan du förvänta dig av mig?

Tillsammans ser vi över ditt nuläge, hur din problematik ser ut och utformar ett upplägg utifrån just din situation, dina behov och önskemål.

Som mental coach och samtalsterapeut utgår jag i mitt arbete från ett holistiskt synsätt som innebär att se till hela människan, för att vi tillsammans ska kunna utforma ett upplägg som tar hänsyn till både kropp och själ – för att hela du ska kunna må bra.

Anhörig eller närstående till någon med ätstörning

Att vara närstående till någon som är sjuk i en ätstörning kan vara svårt och smärtsamt och man kan känna sig både orolig, maktlös, villrådig och även upprörd och arg när man ser att personen ”skadar sig själv” genom sin sjukdom. Men det är just en sjukdom det handlar om och därför upplever den som är drabbad ofta att den inte har något val.

Vad kan du som närstående göra för att hjälpa den som är sjuk?

Framförallt kan du visa att du bryr dig om personen, ställa frågor, lyssna och hjälpa till att söka hjälp. Den som är sjuk känner sig många gånger ensam och bara vetskapen om att det finns någon som bryr sig om kan göra stor skillnad för den som är sjuk och vara ett ovärderligt stöd på resan mot ett tillfrisknande. Kanske vill inte personen prata om sig själv och sitt mående, men genom att man visar att man finns där nu och framåt, kan det hjälpa personen att på sikt öppna upp sig och vilja berätta. Det viktiga är att inte döma utan att framförallt lyssna och försöka stötta.

Ofta behövs utöver stöd från närstående, ytterligare insatser och hjälp från någon med kunskap om den här typen av problematik. Under rubriken Till dig som är sjuk eller mår dåligt – kan du läsa om vilken typ av stöd jag kan erbjuda den som är drabbad av en ätstörning eller som mår dåligt och riskerar att utveckla en ätstörning. Som närstående kan du givetvis boka in ett eget samtal för att få svar på dina frågor, bolla tankar, oro och känslor. Ibland kan det kännas så pass tungt att vara närstående att man själv kan behöva samtalsstöd eller annan hjälp.

Mottagningar, behandlingshem, klinker och stödorganisationer i Sverige

Frisk & Fri Riksföreningen mot Ätstörningar – https://www.friskfri.se/

På sajten ätstörning.se http://www.atstorning.se/ kan du söka efter behandlare i Sverige och sortera sökningen efter var i landet du bor. Nedan hittar du även en lista på några av de behandlingsenheter som finns.

Tjejzonen – https://www.tjejzonen.se/ Sveriges störts stödorganisation för tjejer. De har medmänniskor som tar emot och lyssnar på frågor som rör tjejers psykiska hälsa.

Stockholm

Mandometerklinikerna – https://mando.se/

Capio Ätstörningscenter Stockholm – har sedan 190101 övergått till ny vårdgivare Mandolean och hittas under samma länk som Mandometerklinikerna https://mando.se/

Stockholms Centrum för Ätstörningar – http://stockholmatstorningar.se/

Ylab Wellcare – https://ylab.com/ har mycket kunskap om bland annat behandling av ortorexi.

Norbotten

Länsenheten för ätstörningar – https://www.norrbotten.se/sv/Halsa-och-sjukvard/Kliniker-mottagningar/Vuxenpsykiatri1/Psykiatri-Lulea-Boden-Kalix/Lansenheten-for-atstorningar/

Dalarna

M.H.E. Kliniken i Mora – http://mhekliniken.se/

Skåne

https://vard.skane.se/psykiatri-skane/ditt-besok-hos-oss/vuxenpsykiatri/